Kategori: Aktuellt

Nog för att vintern både kan ställa till problem i trafiken och göra oss tröttare än vanligt men den får i alla fall det platta uppländska landskapet att se lite intressantare ut, eller hur? Den här bilden tog jag på morgonkvisten, rakt emot solen med med D3:an på bländare f/16, det hade inte varit möjligt med en smartphone, hehe…

 

Ett gammalt ordstäv som funnits i den Bergengrenska familjen i decennier. Det betyder helt enkelt att all mat man kan odla själv är såväl billigare som nyttigare och godare. Dessutom ger det en härlig tillfredsställelse att få skapa något starkt och levande ur ett litet frö i en kruka eller drivbänk.

Här smög jag ut till hustruns växthus och försåg mig med cocktailtomater, ärtskott och en liten söt morot att förgylla frukostens bräckta skinka och ägg med.

Mums!

– Det är lite svårt att komma ut med kanoten nere vid bryggan, sa jag till grannen Calle en dag. Det är så mycket vass.

-Jaså, sa Calle och gav mig en utforskande blick. Ja du, i helgen ska jag åka upp till Umeå på min kusins 50-årskalas, men du får gärna låna mina sjöstövlar. Och lien hänger i det olåsta förrådet.

Andemeningen var solklar och jag insåg att jag hade fått ett uppdrag.

När söndan kom gick det inte att skjuta upp det längre, det vara bara att åka ner och börja röja. Det var inte så svårt, lien var välslipad och när jag hittat tekniken gick det hyfsat. Knepet var att kapa vassen under vattnet.

Det var visserligen svettigt, men efteråt var jag ändå rätt stolt över att jag fått det gjort.

Och den kalla ölen var god. Häpp!

Eftermiddagskaffe, jojo. Men vad är det där?

Sitter han och dricker ägglikör med en jordgubbe i? I ett shots-glas? En fredageftermiddag?

Japp!

Fick syn på en annons på Blocket om ett 300mm:s Nikon teleobjektiv som dessutom inkluderade en adpater till Micro Four Thirds, dvs jag skulle även kunna använda det på min Panasonic G7 och då få motsvarande 600mm med bländare f/4.5

En kombination som kan få den mest förhärdade paparazzi att dregla i sömnen. Skulle jag slå till? Det var ju helt manuellt. Läskigt!

Jag har ofta hört talas om det här objektivet. Nikon 300mm f/4.5 ED-IF AI-s. Att det skulle vara ett av de skarpaste teleobjektiv Nikon någonsin producerat innan autofokus, bländarautomatik och vibrationskorrigering blev standard.

Men jag har aldrig vågat tro att jag skulle ”klara av” det. I alla fall inte utan stativ.

Döm om min förvåning när jag monterar det på min trofasta D700 och det bara levererar! Varje gång jag lyckas sätta skärpan sker det magiska. Mikrokontrasten är knivskarp och bakgrunden förvandlas till mjukt smör tack vare de nio lamellerna i bländaren. Hur kunde jag vara så feg tidigare?

Det verkar som om den listiga kameraindustrin lyckats få oss att tro att utan automatik går det inte längre att ta några bilder. Så fel som det kan bli. Tvärtom känner jag att jag plötsligt är med och skapar bilden själv! Kameran och objektivet blir bara verktyg i min hand, hammare och såg, tumstock och penna, men det är jag som är arkitekten som bestämmer vad jag vill att slutresultatet ska bli. Var ljus och skugga ska samspela, var jag vill att betraktaren ska fästa blicken. Vad som ska inkluderas och inte. Jag känner mig som en fotograf. Typ.

Vadå? Hur det funkade på G7:an? Jo tack, räckvidden var hisnande.Den här bilden tog jag på ca 30 meters avstånd (och den är inte beskuren). Far och son metar nere vid bryggan och har ingen aning om att jag fotar dem.

Skulle man försöka ta porträtt med den här kombinationen skulle man få stå minst 20 meter från modellen och ropa:

– Ta av dä’ mössan och skorna raring, du ryms int’ i bilden!

Kul, kul, kul…

 

Klev nyfiken upp på vågen efter hemkomsten från Kreta i går. (Reseskildring i filmformat kommer inom kort på min YouTubekanal ”GraphicMaterial”).

Fick en smärre chock – 98,5 kg! Så nära 100 har jag aldrig varit förut. Så nu blir det stenhård kosthållning á la LCHF ett bra tag framöver. Vi börjar direkt med följande frukost:

Just så som jag vill ha den. Inga kultur-utflykter eller annat kvasiakademiskt pretentiöst tjafs! Sol, sand och salta bad ska’ de’ va’.

33 grader i skuggan och solen nästan i zenit kan bli lite för tufft för en medelålders vit degklump. Sålunda har jag införskaffat en äkta ”Helge-hatt” att dölja skulten med i väntan på acklimatisering till de nya environgerna. Man vill ju inte gå med i kräftans vänkrets redan första dan!

Ett glas lokalt rödvin på balkongen till kvällskvisten? Skulle tro det…

Med fjärilar i magen väntade jag tills solen precis gått ner och åkte sedan ut i skogen för att testa Indran för första gången.

Bilden nedan är tagen på 18mm med bländare 5,6, 1/10 sekund och ISO200. Jag underexponerade med ca 2,5 steg. Indran stod på stativ ungefär 3,5 meter från mig, manuellt inställd på 1/16 uteffekt och utan någon ljusformare annat än den egna 20cm reflektorn. Wow!

Så var det då äntligen dags att ta ”språnget” från ledtal till wattsekunder. D.v.s. från små kamerablixtar till ett riktigt monolight tänkt för studiobruk. Fast inte helt…

Eller rättare sagt – en kombination av båda världarna – jag har nämligen införskaffat en Phottix Indra500 TTL.En kraftfull studioblixt på 500 wattsekunder (som i och för sig inte säger ett dyft). På full uteffekt ger den dock samma ljusmängd som 5 st speedlights av den typen jag använder.(SB-910)

Dessutom stöder den Nikon iTTL, High Speed Sync, har modelling light och kan fjärrstyras med min befintliga Phottix Odin-trigger. Och den strömförsörjs via ett batteripack så jag kan använda den mitt ute i skogen om jag så vill. Halleluja! Sa jag att den har Bowens S-type mount? Alla mina befintliga ljusformare passar därmed utmärkt. Allt jackar liksom bara in. Batteripacket har t.o.m. en kabel för att driva – just det – en av mina befintliga Nikon speedlights. Perfekt för fill eller hair light. Det är ingen ände på härligheten.

På köpet fick jag dessutom min våta dröm när det gäller softboxar, en 120 cm ”deep octa”. Inget att ställa upp i snålblåsten kanske, men ack så användbar för porträtt i lugna miljöer.

Den är så stor att man nästan blir rädd. Vi får se hur den hanterar ljuset jämfört med t.ex. min beauty dish.

Det kommer att bli en rolig tid framöver. Och ljus.